Jag skriver prosa på svenska och faktaböcker på engelska, det är så det har blivit.
Ibland blir jag nyfiken ... tänk om man skulle försöka skriva en roman på engelska?
Det finns i så fall olika slags hinder att tackla. Bortsett från själva språkproblemet så är det t ex det där med agenter!
Bokagenturvärlden är ny och okänd för mig -den verkar lite mystisk, småhemlig... och väldigt omständig. Men det är en oundviklig del av utgivningsvärlden i England. En väninna till mig har t ex sökt agent i sju år! Hon hoppas på att hitta någon som tror tillräckligt mycket på hennes manus för att sedan vidarebefodra det till olika bokförlag.
Jag har fått en del tips. De riktig stora tar inte ens emot manus som inte rekommenderats från annat håll! De medelstora verkar mer tillmötesgående -t ex Blake Friedman , Green & Heaton eller “en mans band” typ Simon Trevin
I Sverige känner jag bara till Nordin Agency med författare som Anne Swärd och Åsa Schwartz. Vår bloggvän Kim har också agent –men hon berättar att det främst gäller översättningar och utlandsförsäljning.
För att inspireras och samtidigt få en inblick i världen med hemliga agenter, pratar dottern och jag om att åka på en Festival of Writing -något somSwedish Yoginitipsade oss om häromveckan.
Har du erfarenheter av agentvärlden –vad har, i sådant fall, det inneburit för dig?
Låter spännande! Min agentur är Lennart Sane Agency, som egentligen inte har svenska författare, utan utländska som de visar upp för de svenska förlagen. Om du skriver på engelska kanske det skulle vara något för dem? Vem vet! Lycka till! Kram Kim
SvaraRaderaTack Kim -tänk vilken produktion du har! Vad roligt att dina böcker läses i så många olika länder.
SvaraRaderaProsa på engelska är ännu ett projekt i sin linda, för min del. Tycker fortfarande att det tar emot, skrivandet känns lite "småsnubblande" -stannar ofta upp och letar efter ord. Faktaböcker är en annan sak, där är ju språket mer svgränsat.
Hursomhelst ska jag lägga din agentur på minnet. Just in case:)
Jag har inga bra erfarenheter alls av svenska agenter. Det verkar svårare att få en agent än att få sin bok antagen. Men det kanske är extrakrångligt med barn och ungdomsböcker, svårare också att vara så genreöverskridande som jag, varken fågel eller fisk! Nu har vi i alla fall Agent Sara som har rätt att sälja oss.
SvaraRaderaFunderar du på att översätta Gränslös kärlek?
Låter som en spännande värld... får man rätt agent som känner till alla knep o kontakter så är det självklart en bonus än att stå ensam med ett manus. Lycka till o hoppas du finner en riktigt superbra!
SvaraRaderaKram Anna
Hej Sofie,
SvaraRaderaMina erfarenheter är begränsade och kanske inte typiska, men jag testade att skriva en roman på engelska och hej och hå, den kommer ut i dagarna. Det intressanta var att skrivprocessen var så förhållandevis smärtfri. Mycket frihet. Jag måste stanna upp ofta och tänka efter vad det var jag ville uttrycka, exakt, men det ser jag mest som en fördel. Och finns det inte fortfarande engelska förlag som tar emot manus även om de inte gått via en agent?
www.karinenglund.com
@Anna, ja man kan ju alltid drömma:) Och det är samtidigt roligt att lära sig nya saker inom branchen -det står aldrig stilla inom vår kreativa värld, eller hur!?
SvaraRadera@Tack Eva, för att du delar med dig av dina erfarenheter -om någon vet så är det ju du, med din stora produktion! Har hört från vännerna här i England att det, likt i Sverige, är jättesvårt att hitta agenter. Det förefaller så omständigt att inte kunna gå direkt till förlagen, såsom de flesta av oss väl gör i Sverige.
Och, nej, jag har inga förhoppningar om att få Gränslös kärlek översatt. Har just skrivit klar min andra svenska roman, och får väl se hur det går för den.
Det är snarare mitt tredje projekt som jag går och grunnar på om jag ska försöka påbörja på engelska ... och se vart det tar mig:)
@Karin! Tack för att du tittat in.
Vill först och främst verkligen gratulera till din bok på engelska! Det är samtidigt uppmuntrande för oss andra, som är nyfikna på att pröva på ngt nytt. Upplevde du att skrivandet flöt omedelbart? Själv brukar jag tänka på det lite som att "dansa med pjäxor". Det finns ett naturligt flöde på svenskan som jag saknar på engelskan. Men det kan ju vara på gott och ont -att behöva stävja och kontrollera flödet är inte heller så dumt!
Du har säkert rätt i det där med att agenter kan kringås -du är, vad jag förstår, faktiskt ett levande bevis på det? Ja, du har gett mig den där lilla puffen -tack!
Nu ska jag genast in på din blogg och kolla -kommer säkert lära mig massor med nya saker!
Jag har ingen agent, men det kanske man skall ha? Det verkar bli mer och mer vanligt. Snart går kanske allt via agenter?
SvaraRadera@Monica. Personligen hoppas jag att det inte går åt samma håll i Sverige! Jag tycker det verkar så omständigt att inte kunna ha direktkontakt med förlagen. Jag älskar England så mycket att det nog är OK att kärleksfullt få påstå att engelska rutiner ofta är lite opraktiska -jag undrar faktiskt om inte detta kan vara ett sådant exempel:)?
SvaraRaderaJag tror tvärtom, att agenternas roll i Sverige kommer att ändras till att likna mer den övriga världen. Agenterna i Sverige har oftast även hand om de svenska rättigheterna för en bok, och samtliga ( Nordin, Grand, Salomonsson, Bonnier, Norstedts och Stilton ) har bara etablerade författare. Tittar du på deras hemsidor så står det alltid var resp. bok har sålts i form av rättigheter, och bara de riktigt stora går ut i världen. Om man inte heter Läckberg etc. så är det ganska lite pengar i det dessutom. Agenterna tar olika procent för olika rättigheter, runt 15-20 % för försäljning i Sverige, runt 20-25% för försäljning utomlands. Peter Englund har sagt upp sitt avtal för svenska rättigheter och har bara kvar agent för utländska rättigheter, Aino Trosell har sagt upp sin agent, flera andra Ranelid, Malmsten m.fl har valt att inte ha agent.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaIntressant inlägg, ja det där med att skriva på engelska eller svenska känns lite klurigt.
Vet du, jag träffade Lesley Pearse förra veckan. I samband med hennes nysläppta roman höll hon en föreläsning på stads-biblioteket här i Reading. Inspirerande kvinna, nu läser jag hennes bok 'Stolen'. Mycket spännande.
Jag har inte tänkt så mycket mer på festivalen men kanske att jag åker. Ska kolla lite närmare på upplägget.
Intressant Carina! Jag känner i mitt liv att jag är så trött på större förlag där man liksom knappt finns och agenter som bara vill ha typ Läckberg. Så det känns fint att Agent Sara i Offerdal på förnämliga Förlag 404 sköter våra italienska förhandlingar! Håll tummarna:)
SvaraRaderaTack för den här matnyttiga informationen, Eva och Carina. "Agentskapet" blir allt klarare. Det känns skönt att veta att det finns lite mindre, personliga agenter som Sara. Trist, dock, tycker jag om det skulle blir som i England där man har mindre direktkontakt med förlagen:(
SvaraRadera...och ännu tristare i USA, där man såvitt jag förstår måste gå en kurs i minst ett halvår för att kunna skriva brev till den där agenten som sedan ska - osv. Länge leve de små förlagen, säger jag bara och de små agenter som ser som sin huvudsakliga roll att förmedla litteratur på ett bra sätt.
SvaraRaderaMitt fall är verkligen inte representativt. Fick ett tips om ett förlag och skickade in manuset en måndag morgon i oktober förra året. På onsdag kväll, SAMMA VECKA, ringde förläggaren och sade: "Bra, vi tar den." Nu är boken tryckt och klar!
Jag betraktar det hela som ett bisarrt undantag från det normala, men tycker ändå att det där med agentmakt verkar lite skumt.