Jag håller på att skriva kontrakt för två nya faktaböcker; en om hur man diagnostiserar och avväger behandling i en service som psykoterapi och en bok om handledning för terapeuter.
Nya skrivprojekt
Learning Matters är ett toppenförlag; de håller vad de lovar och finns till hands med kreativ och rolig personal under hela processen. Boken om diagnos, eller ”assessment” skriver jag dessutom med en härlig kollega, Biljana VanRijn.
Romanen Maktlöshetens tango är snart parkerad, och en ny historia börjar nu dessutom ge sig tillkänna ... För mig börjar det med små ideer som smyger på under natten, först en rad sedan en annan och innan jag vet ordet av ligger jag och pusslar på en hel berättelse.
Grottmänniska igen?
Det är m a o en hel del skrivande på gång. Men när jag låg vaken inatt påmindes jag om förra årets misstag;
Jag vet inte hur andra skrivande människor gör, men jag välkomnar tips om hur man avgränsar skrivandet –liksom balanserar huvud och kropp, för att inte sluta som den ljusskygga grottmänniska jag kände mig som i våras!
Kanske man borde jobba som Roald Dahl, som satt i ett separat skjul
ute i trädgården? Eller kan man gömma nyckeln till arbetsrummet efter ett visst klockslag?
Innan jag skriver under några nya bokkontrakt vill jag forma ett avtal med mig själv om att inte enbart läsa härliga bloggar om Yoga, vandra virtuellt i vackra landskap -eller som nedan, begrunda cykling ... Måste faktiskt göra det också!
En god början torde vara det nya stiliga gymet som byggts neråt gatan inför Olympiaden 2012 . Just det här komplexet är avsett åt Olympiadens simtävlingar, men fram tills 2012 har vi vanliga, dödliga tillgång till allt som behövs för att bli påminda om ett liv söder om halsen. I kontraktet med mig själv måste ingå, i fetstil –glöm ej livet utanför böckerna! Får nog tyvärr ha ngt finstilt om att ”pausa blogga, gå och jogga” också ...
Hur avgränsar du ditt skrivande, målande eller fotograferande om du arbetar mycket hemifrån?
Wow, Sofie, vad produktiv du är! Imponerad!
SvaraRaderaSjälv skriver jag på morgnarna innan maken vaknar. Det vanliga jobbet tål något bättre alla de avbrott som förekommer när man jobbar hemma tillsammans med någon som inte gör det ...
Kanske ett kontrakt kunde hjälpa :-)
Jag jobbar mellan 06.00-10.00 med mitt fasta jobb. Sen bryter jag och duschar. Är det en härlig dag går jag ut och njuter en stund, innan min frilansverksamhet börjar. Till min ateljé åker jag ofta senare på dagen. Eller på lördagar och söndagar när övriga familjen långsover.
SvaraRaderaWow! Du är underbar!
SvaraRaderaAvgränsar, jag vet inte, men jo, det gör jag. Inte så att jag promt måste skilja på arbete och privatliv, men jag är väldigt medveten om vad som är vad. Jag tar inte med mig kameran till möten med vänner, eller till butiken. Jag försöker också förbereda mig väl när det handlar om uppdrag eller om skrivande, det är ju ändock ett arbete, inte en myt om att skriva med nattlampan, rött vin och inspiration eller inte inspiration. Jag försöker se realistiskt på det, både i foto och text, vad har jag tänkt, hur kan jag strukturera upp detta osv.
Nä det går ju inte att avgränsa. Funderar ibland på att sätta mig i tvättstugan på bokad tvättid med min dator. Brukar också ta fram minipc:n när jag ligger i sängen på morgonen och har ätit frukost (i sänger). Men det blir alltid att jag går in på Facebook och fastnar där, sen i mailen.. Så nu funderar jag på att skaffa mig en laptop där jag inte har Internettillgång alls, för att skriva i sängen direkt efter frukost.
SvaraRaderaGrattis! Härligt att du har sån fart på skrivandet.
SvaraRaderaEftersom jag skriver mest i det lilla formatet, som man väl får beteckna sångtexter, är det lätt gjort att locka fram en vers då och då, men när jag känner att jag måste vila tänkandet och låta det rinna till, då stänger jag helt enkelt av. Släpper inte fram en enda fras. Tänker bara "stopp".
Och när det är dags öppnar jag...
I dag är det stängt pga för mycket av det goda under gårdagen... fast det är stängt med ett saligt leende på läpparna.
@Ann, det låter underbart att sitta och skriva mitt ute på havet med världen sover! Du är samtidigt ett strålande exempel på att man inte behöver en praktisk, fysisk gränsdragning mellan jobb och fritid -du har ju, som du skrivit om tidigare 20 cm till jobbet! Och när du väl har jobbhatten på så har du ju oftast massor av skrivprojekt på samma gång. Ändå får du det att flyta -där ligger vi andra i lä, bokstavligt talat.
SvaraRadera@Eva, jag loggar ju ofta in på din blogg för att "smaka" på friden i ditt speciella landskap. Å dina bilder och döma så måste det vara en både en underbar paus och inspiration att få vandra i dina hemtrakter!Liksom Ann lyckas du även hitta uttrymme för skapandet när familjen sover. Smart.
@Carina, jag håller med om det där med att se realistiskt på det hela. Min fälla när jag började "skriva på allvar" var nog den där tanken om att kunna sitta hela natten till stearinljus och "låta det flöda". Det klarar man ju inte i längden -och det är tveksamt om ngt bra kommer ut ur det heller. Tyvärr, kanske.
@Haha, Johanna! Underbart med tvättid med datorn. Just så känner jag ofta nuförtiden. Vi har ju en internetfri laptop i sommarstugan
-och då jobbar man med det man ska och går sedan ut i skogen. Själv hat-älskar jag internet! Särskilt när man som vi sitter framför datorn med skrivandet i alla fall -kanske det är annorlunda om man målar som du Eva eller fotar som Carina? Det ska bli spännande att höra hur det går med dina internetfria skrivstunder, Johanna!
@Bloggblad,tack för hälsningen. Din strategi låter verkligen förnuftig -lycka till med dina fina texter!
SvaraRaderaFör mig är det ett omvänt problem. Med fyra barn får man ta den skrivtid man kan få. Ganska ofta på bekostnad av sömnen. Det ska väl bli bättre med tiden hoppas jag.
SvaraRadera